Ligger och talar med duvan, uppringd i natten, efter sms ("Har en kille på besök som påminner så himla mycket om dig. Får mig att komma ihåg hur vacker du är ibland. Fuck you" 23:00, 08/08/2010)
Vi talar gamla om sex vi genomfört, om fysisk smärta och brist på erfarenhet, om kåt lekfullhet, om gemensamma utflykter på alldeles för djupt vatten utan att märka hur man inte längre bottnar och vi talar om hud som klibbar fast i lädersoffor och om min näsa och han beskriver mina ögonbryn och hur jag ler och vi pratar om gamla bilder på oss, snart sju år gamla, som förföljer oss
Vi kommer överens om att vi gärna fortsätter vara förföljda av vårt förbund, ständigt utmanade av de där gamla bilderna och ständigt påminda om vad det var de fångade den där gången då de togs på Vi Ungas MYS-läger på en gård utanför Stenungsund (det gör lite ont att jag var tvungen att googla rätt på det nu) och ingen sommar har någonsin varit så solig som den inte ens Jerusalems ständiga sol och inget kompisskvaller har någonsin varit så spännande som det inte ens när jag kunnat vidarebefordra min fars senaste utbrott eller vissa rektorers galna påhopp
På sätt och vis min enda kärleksaffär enligt konstens regler (nästan)
För dyra telefonräkningar och blygt kåthetsande när vi ses och tittar på Aladdin och Den Lilla Sjöjungfrun och så jag som plötsligt hör mig själv dra ett andetag och be om en godnattpuss, hoptryckt mot honom i en tarrsäng ute på Orust

Och så under Kärlekens Mässa tände jag ett ljus i ljusträdet
Jag ska avslöja något
Varje gång jag tänder ett ljus och ber, ber jag en bön för honom
Varje gång jag smusslat in en lapp i Västra muren har hans namn stått skriven på den
Det finns ingen jag bett så många böner för
Och andlig kris eller ej: mina böner för honom flyger fortfarande lätta, burna av tårar och minnen och kärlek och en duvas vingar
Jag saknar honom alltid, på ett sätt jag bara kan komma på kring en annan (och med honom har jag inte samma kropparnas förbund som jag har med duvan, så jag tror inte att det handlar om det), och jag har en misstanke om att jag inför honom alltid kommer att vara femton och glödande kär, men på andra sätt än jag trodde var möjliga då, när vi låg på golvet och lyssnade på Loke ("Kärlekskalas") och hånglade över godis i varandras munnar

Med osviklig timing får jag ett mail från Namnen som upplyser att det bara är en och en halv vecka kvar nu
Dessa utmaningar fortsätter ansätta mig och jag kan inte leva utan dem, inte andas om det inte blåser hotfullt hårt omkring mig

Nu fick jag ett sms: Bokenäs hette gården mötet hölls på
God natt